Volvo Buses

SVERIGE

×

Unik studie visar att passagerare är mycket positiva till självkörande buss

Volvo Bussar har tillsammans med Västtrafik och Chalmers undersökt hur passagerare tycker det är att resa med en självkörande buss och hur de tror att autonoma lösningar kan påverka framtidens resande. Studien är den första som gjorts med en tolvmeters fullängdsbuss.
Volvo bussens främre interiör
Under testturen fick passagerarna uppleva hur det är att åka en helt autonom buss utan förare bakom ratten.

Volvo Bussar ligger långt framme när det gäller självkörande bussar och har de senaste åren bedrivit flera olika forskningsprojekt tillsammans med akademin och andra partners. Från att tidigare främst ha fokuserat på de tekniska lösningarna, har Volvo Bussar i samarbete med Chalmers under året genomfört två vetenskapliga studier kring användarnas upplevelse.

 

Nyligen publicerades en studie om hur förare tycker det är att köra med ett koncept av ett autonomt förarstöd. I den senaste studien är det istället passagerarna som står i centrum. 


– För att vi i framtiden ska kunna dra nytta av fördelarna med autonoma bussar, är passagerarna acceptans helt avgörande. Vi måste veta vad de tycker om upplevelsen, om de känner sig trygga och om självkörande bussar är något de skulle kunna tänka sig att använda. Vad vi vet har det inte gjorts någon liknande forskning med fullängdsbussar, vilket gör den här studien extra spännande, säger Joakim Jonsson, Project Manager Autonomous Research Projects på Volvo Bussar.


Studien genomfördes med en självkörande elektrisk buss på en testbana. 22 personer i olika åldrar som dagligen använder kollektivtrafik, fick uppleva hur bussen hanterade nio olika trafiksituationer – allt ifrån att köra i en rondell och plocka upp passagerare på en hållplats, till att ta hänsyn till passerande cyklist, fotgängare och bil.


Efter turen intervjuades deltagarna av forskare från Chalmers och de fick även svara på en enkät. Resultatet visar att de flesta deltagare tyckte att det var en mycket positiv upplevelse och att bussen körde tryggt, mjukt och bekvämt. De som i början tyckte det var obehagligt att inte ha en förare bakom ratten, vande sig fort.


– När deltagarna såg hur bussen reglerade hastighet och agerade i förhållande till andra trafikanter, tyckte de att det var precis som att resa med en vanlig buss, säger Joakim Jonsson.


Många av passagerarna såg flera potentiella fördelar med autonoma bussar i kollektivtrafiken, bland annat högre komfort och ökad säkerhet. Men de trodde inte att deras eget resande skulle påverkas om vanliga bussar bara ersattes med självkörande.


– I studien blev det väldigt tydligt att det inte är om bussen körs av en förare eller autonomt som avgör hur resenärer ser på kollektivtrafiken. Det viktigaste är att man kan ta sig från en plats till en annan på ett så smidigt sätt som möjligt, säger Mikael Johansson som forskar på användarens förståelse av självkörande fordon på Chalmers avdelning Design & Human Factors.


Samtidigt trodde flera deltagare att självkörande teknik kan användas för att utveckla nya tjänster som förbättrar kollektivtrafiken, till exempel mer flexibla stopp och högre tillgänglighet i glesbefolkade områden.


– Många hade väldigt insiktsfulla tankar kring de här delarna. Svaren visar hur viktigt det är att inte se den autonoma tekniken som ett mål i sig, utan någonting som kan möjliggöra andra tjänster som resenärerna efterfrågar, säger Mikael Johansson.


För Volvo Bussar ger passagerarstudien viktiga insikter på den autonoma resan.


– Den här typen av forskning om passagerares acceptans är vital även om det är lång väg kvar innan det blir verklighet. Vi tror att den första verkliga tillämpningen av självkörande teknologi kommer att ske i form av autonomt förarstöd eller inom inhägnade områden, säger Joakim Jonsson.  


Studien ”Passengers’ Experience of Travelling with a Full-Length Automated Bus and Expectations of the Future Public Transport System” har initierats av Volvo Bussar och Västtrafik och gjorts av forskare på Chalmers avdelning Design & Human Factors. Forskningsprojektet ingår i Drive Swedens projekt KRABAT som delfinansierats av Vinnova. Den tekniska lösningen har även delfinansierats av Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI).


Göteborg
16 november, 2021


För ytterligare information, kontakta: 
Joakim Kenndal, presschef vid Volvo Bussar, tel. 0739 02 51 50 eller e-post joakim.kenndal@volvo.com.

Related News