Cathrine Nordenvärn, Träpatronen klingar historiskt men kanske inte så mycket busstrafik. Var kommer namnet ifrån?
– Min bror och jag hade vid den tiden en konferensgård som var inrymd i en 1800-talsherrgård i typisk träpatronstil. Köpet av herrgården och generationsskiftet skedde samtidigt i november 2009 och namnen myntades då. Träpatroner var ju det man kallade rika sågverksägare under boomen på senare delen av 1800-talet, så namnet har mycket av lokal förankring.
Ni tog över precis när finanskrisen bottnat. Det bör ha varit ganska tufft?
– Jo det kan man verkligen säga. Vi hade fyra bussar i företaget som helt klart var mogna för utbyte, samtidigt som de kontrakt som fanns var på väg att löpa ut. Så det var bråttom, och i efterhand kan man nog säga att våra första nya kontrakt inte var så väldigt fördelaktiga. Men vi har kämpat på och efterhand lärt oss branschen. Och att handla upp bussar.
Träpatronens tunga bussar är uteslutande Volvo. Var det också något ni tog över?
– Haha, nej tvärtom! Pappa ville aldrig köra Volvo men vi har känt att det är rätt för oss. Det kanske är så att man vill göra tvärtom mot vad föräldrar säger… Hur som helst, efter en lite knagglig start har vi lärt oss hur vår flotta ska vara och vi tror starkt på att ha en långvarig och förtroendefull relation med leverantörer.
Det senaste tillskottet är ett riktigt flaggskepp. Och det finns en speciell historia kring den bussen, eller hur?
– Ja verkligen! 2018 var det dags att utöka flottan och min bror Tommy var extremt inställd på den nya Volvo 9900. Och det var nog jag också, egentligen, men samtidigt hade vi en rejäl ökning av trafiken och behövde två bussar. Så det blev två stycken 9500, och Tommie var rätt besviken, även om vi var överens om att det var rätt för framtiden.
Och det var då du fick din briljanta idé?
– Precis. Eftersom både företaget och Tommie skulle fylla 50 nu i år så lyckades jag och min man Christian, i smyg, beställa en lyxspecad Volvo 9900, som en present till både företaget och min bror. Det tar ju ett tag från beställning till leverans, så jag får tacka både Volvo och banken att vi lyckades hålla alltsammans hemligt. Och mitt eget pokerface – syskon kan ju nästan läsa varandras tankar ibland.
Man kan väl gissa att den nya 99:an inte går som skolskjuts?
– Nej, den är enbart för beställningstrafik. Vi har ungefär 15 procent beställningstrafik, 10 procent skolskjuts och resten är upphandlad linjetrafik. Och tack vare att vi har utrustat alla bussar för att klara beställningstrafik så är vi väldigt flexibla, och även passagerarna i linjetrafik får en lite högre servicenivå. En rolig episod var när vi började köra badbuss i en grannkommun; de första barnen som kom ombord stannade upp och sa: ”Wow, vilken lyxbuss!”. Men det är viktigt att underhålla all utrustning så att WiFi och allt annat alltid fungerar.
Och underhåll sköter ni till stor del själva?
– Ja det stämmer. Min man Christian basar för depåerna och vi har både lyftar och däckmaskiner så vi kan vara snabba om och när något händer. Christian har också fått riktigt bra utbildning av Volvo i Säffle och är behörig att göra service och byta komponenter. Sen har vi ett jättebra samarbete med Bilbolaget i Sundsvall.
Det senaste halvåret har ju inneburit stora förändringar i resande. Hur har det varit för Träpatronen?
– Det första som hände var ju att alla beställningsresor avbokades. Men ganska snart ökade linjetrafiken eftersom trafikbolagen fick sätta in förstärkningsbussar. Vi har ju också en hel del körningar för idrottslag, och säsongen för innebandy och handboll var ju i princip över när pandemin kom, så det tappet blev inte så stort. Och de lag som åker nu åker inte lika frekvent men istället lite längre. Så vi kan verkligen inte klaga.
Och vad kan man säga om framtiden?
– Ja, jag är ju yngre än min bror så han har rätt många år att fundera på hur han ska toppa sin 50-årspresent när det väl blir min tur. Men, skämt åsido – vi jobbar på! Vi tror att vi kan fortsätta att växa organiskt även i ett nytt normaltillstånd. Människor kommer att vilja resa och det är branschens uppgift att se till att det kan ske på ett säkert och prisvärt sätt.